Drömmen om en amerikansk veranda

-Kommer ni eller? Clara vill att Phillipp, Alex, Cameron, Eric och Christopher skall skynda sig. Vinterresorten på Dove Forest Ln bjöd på -4 och strålande sol. Clara och Phillipp. Clara och Christina på släden som gick väääldigt fort. Valpen Dusty ville också vara med och leka. Eric och Clara tar en paus. Klara, färdiga gå! Långt tåg nedför backen med Alex på släden i täten och Clara, Phillipp och Justin efter. Och så upp igen. Undrar hur många gånger varje unge gick uppför vår garageuppfart? Det är nog många trötta ben ikväll. Petter beger sig mot flygplatsen. Allt gick bra och svårast var det att ta sig upp på andra plan i parkeringsgaraget men det gick till slut det med. Nu är han på väg till Zaragoza via London. På eftermiddagen byggde vi en snögubbe. Bilden vägrar vända på sig men den är så gullig att ni får lägga huvudet lite på sne. Monkeybar med snöunderlag. Serene Forest Rd i vinterskrud. Inte Vasaloppsklass kanske men en härlig syn. Bild på vårt hus taget från grannen

Här kommer en länk till SWEA NC och där finns nu tidningen som upptog all min tid i höstas. Kan äntligen känna lite stolthet och inte bara avsmak när jag läser den. Den blev jättebra men det var inte värt all tid jag la ner. Inte på långa vägar. Nu skall jag göra två intervjuer och editera lite text som inte fick plats i förra numret. Sedan är det bra. Klicka på SWEA NC under jordgloben och välj SWEA-Bladet. Klicka på tidningen när den kommer upp så bläddrar den själv. Frän applikation. I vårnummret 2009 med tulpaner på är det med en liten artikel på sidan 18 om SWEA Kids som jag skrev och det är bilder på Clara också. Trevlig läsning. http://swea.org/default.aspx?mid=1660

Se upp i backen! Clara åker poolmadrass och Taylor åker pulka. Snöängel. Och se där! Ett längdåkningsproffs. Smygstartade lite på baksidan.... ...innan jag vågade mig ut på vägen där det var 5cm blankis och lite snöfläckar. Och inte blev det lättare när Clara sprang bakom och ville åka med. Där försvann proffsigheten i ett nafs. En ovanlig syn på Dove Forest Ln. Vinterväglag. Brevbäraren Eugene trotsade dock vädret och kom åkande med sin lilla bil. När vi tittade närmare såg vi att han hade snökedjor. På väg upp ur diket efter en härlig åktur. Jag och Clara på poolmadrassen i en begynnande sladd. Och båda bilarna i garaget. Clara blev överlycklig i morse när hon fick se snön så det var snabba ryck vid frukostbordet. Nio var vi ute tillsammans med ett tiotal grannbarn. Vår garageuppfart är tillsammans med grannens brantast på gatan så det åktes pulka, surfingbräda, badring och poolmadrass under glada tillrop. Ibörjan gick det lagom fort men när det började frysa på det som smäl

Hungrig tiger. Arg tiger. Sur tiger. Glad tigermamma. Filmmys på SWEA Kids. Erin, Tara, Clara, Cyrus och TigerOskar.

Hårets blöts noga innan... ... Ariel får bubbelbehandling. Träning med klubba sista gången på Mice on Ice. Har bestämt mig för att behålla Clara i konståkningsskridskor och vänta med hockeyrören ett tag. Varför inte ge henne chansen att lära sig grunderna ordentligt och sedan se vart det tar vägen. Vår nästa utmaning blit Snowplow Sam efter sverigesemestern. Ny väg uppför rutchkanan... ...det gäller att hålla balansen... ...nästan uppe... ...sista klivet... ...och här kommer jag ner till dig Elis. Så skall man ju inte riktigt göra men ibland måste man få träna på det förbjudna när det är tomt i parken.

-Undrar om jag kan flyga om jag flappar med armarna? En älva i sitt rum. Clara har börjar blanda språken hejvilt och jag är en del av problemet. Jag pratar engelska med Clara när jag är i parken för att de andra mammorna och barnen skall förstå vad jag säger och inte känna sig utanför. Då är det lättare att få vara med i den amerikanska gemenskapen även som utlänning och det är ju alltid trevligt. Det känns också oartigt för mig att prata så de andra inte förstår. Baksidan är att Clara inte vet vad som är engelska och vad som är svenska eftersom jag pratar båda språken med henne. I längden kan det ge Clara blandade språk vilket kan bli jobbigt när vi kommer tillbaka till Sverige. Det är lätt hänt att barnen känner sig dumma om kompisarna skrattar åt deras språk. Vet inte i vilken utsträckning jag behöver oroa mig men jag skall fundera på det, ta ett beslut och sedan lösa problemen som uppstår utifrån beslutet. Vet mammor som bara pratar ett språk med barnen oavsett, vilket är det reko

Nu ar det vitt pa backen i Apex. Och hela staden forbereder sig pa total stangning. Det bunkras mat som aldrig forr och man forvantar sig -11 i natt. Helt ok tycker jag. Bara vi far behalla strommen far det bli hur mycket sno som helst. Ca 30 cm tror de som mest sa det blir val 30mm om vi har tur. Men vem vet kanske ar vi insnoade imorgon. Jag far forsoka slita mig fran mina bocker och ta mig ut och ha snobollskrig och Clara skall gora snoanglar. Jag har fastnat i Twilight sagan. Laser varenda vaken minut. Nar vi kom hit ifjol var Kristen Stewart och Robert Pattisson overallt pa TV och tidningar och jag hade ingen aning om vilka de var och varfor de var overallt. Nu har jag sett filmen och tyckte den var bra men hade forvantat mig lite mer action och tankte inte mer pa det. Forran Kristin overtalade mig att lasa boken. Ojojoj. Nu fattar jag hypen. Underbara bocker och Edward Cullen och Bella Swan har fatt mig sa besatt att jag igar gjorde nagot jag aldrig gjort forr. Eft

Se upp i backen! Vem styr? Anton är en gentleman och skjuver upp Clara för backen... ...när inte födelsedagsbarnet Elis 2år skjuver upp dem båda två. På kvällen firade vi Elis på Red Robin och han njöt av glassen som bjöds och var lite fundersam när de fem servitriserna sjöng för honom. Idag söndag var vi bjudna på födelsedagskalas för Gigi och Ayman, tvillingarna i Claras MWF klass på TAP. Det vankades party på Monkey Joe´s, ett ställe med en massa uppblåsbara hopptält, labyrinter och rutchkanor. När vi kom dit var det inställt för Ayman blivit sjuk på morgonen. Attans. Där stod vi och fyra klasskompisar till men ingen fara på taket. Monkey Joe´s vill att alla skall vara glada så vi fick leka gratis hur länge vi ville i alla fall. Och partyt var skjutet till nästa helg och då kan vi ju alla attraktioner så det blir ännu vildare än idag... Clara älskade stället och hoppade överlycklig runt i 90 min ( jag höll på att fastna i en labyrint och blev höjdrädd i högsta rutchkanan me

I måndags var Clara ledig från dagis och vi tillbringade förmiddagen i lekrummet och byggde LEGO och så slömyste vi framför TV:n. Skönt att få se hela "Special Agent Ozo" och inte behöva stänga av mitt i för att äta frukost. Vår LEGO stad. Sedan var det dags för skridskolektion. Vi hade helt missat att det inte var någon eftersom det var lovdag i skolorna. Men vad gjorde det när... ...Pappa kom och åkte med oss. Petter var så överlägset bäst i hallen på skridskor att han kunde skaffat sig en fanklubb. Amerikanerna tar sig fram i de mest omöjliga stilar. Alla utan hjälm. Av ca 200 personer i hallen hade förutom oss en familj på fyra personer hjälm. Europeer sa vi i kör. En blinkande Mamma Lisa och en glad unge. -Nu tar jag dig Pappa! Claras hemmarink heter Cary Ice House. Kan vi gå HEM nu? Snyggingen i underställ och gummistövlar åkte i två timmar. Men det var många besök i utvisningsbåsen och hemma och bortalagsbåsen på slutet.