Drömmen om en amerikansk veranda

Dags för race!  Vi bjöds på BBQ middag och hade tillgång till fri dricka, vin och öl hela kvällen.  Och vi hade också tillgång till VIP läktaren och det skulle visa sig vara en succé. Under fjärde loppet skulle vi få åka med säkerhetsbilen. Spännande. Clara vart helt begistrad i farten.  Men hon tyckte att det lät alldeles för mycket. Cooling på racing. Nu måste jag koncentrera mig igen. Full aktivitet i depån. Mor och dotter på racing.  Premiär för båda.  Jag hade öronproppar och ett par hörselskydd i handväskan om det skulle behövas. Favoritbilen i tidskval. Clara och Petter på läktaren vid South Boston Speedway under tidskvalet. Hett som bara den. Så hett att vi flyttade in i VIP logen som hade AC. Ajajaj.  Favoritbilen har kraschat!  Mitt framför oss också.  Föraren är asförbannad och bilen skrot. Bilen med tillknycklad motorhuv hade inget med denna kraschen att göra.  Men det kraschades till höger och vänster och det flög bildelar och plåt.

Laddade för racing for vi mot South Boston direkt Clara slutat skolan i fredags. Men film och fika i bilen tar man sig långt utan minsta protest från baksätet.  Obligatorisk kisspaus i Roxboro.  Utan beväpnade damer denna gång. Väl i south Boston for vi till Ernie´s för fredagsmiddag.  Täckt i härlig murgröna. Vi har åkt förbi stället varenda gång vi varit här men det har alltid varit stängt när det passat oss så nu tog vi chansen.  Clara tycker att det ser ut som en lada som behöver målas.  Och jag är beredd att hålla med. Ernie´s Härlig amerikansk veranda helt täckt i murgröna. En av mina favoritverandor faktiskt. Missdae att ta kort på insidan!  Attans.  Detta ställe var the place to be förr i tiden vill jag lova.  I South Bostns glans dagar var det nog här man gifte sig och firade.  Stora salar i fil och stora runda bord som blickade ut över dammen.  Inredningen fanns kvar i orginal.  Maten var sådär men nu vet vi hur det ser ut inne och hur det smakar.