Halloween Party och Trick or Treating 2011

Clara och jag har laddat i ett år. Och nu var det äntligen dags för vårt Halloween Party! 43 inbjudna varav hälften barn skulle leka i trädgården och fika på veranden. Men se vädret bjöd på +9 och regn så vi flyttade in hela kalaset. Och det gick fantastiskt bra. Och kul var det. Och lite trångt men finns det hjärterum så finns det stjärterum.

Clara fyller vår gröna monster pinata med Tootsie Rolls.

Smörgåstårta nummer ett. Med pumpor och gravstenar.

Smörgårtårta nummer två. Buu!

Men vi började med fika och här ser Luigi Clara till att allt är på plats.

Whole Foods tårtor är underbara. Och denn helt i choklad. Som vanligt i detta hushåll.

Lugnet innan stormen...

Cooper, Caitlin, Ellie, Sonja, Josefin, Ryan, Astrid och Julia fikar.

Stoppa handen i hemliga pumporna var populärt och de flesta gissade rätt på de kokta kalla pastaskruvarna. Gummiråttorna i vatten listade några ut men havregrynsgröten gick de flesta bet på. Och när jag sa att jag åt det till frukost blev de inte klokare.

Mario omgiven av häxor, katter, Eminem och en vampyr äter smörgåstårta och dricker öl.

Dags för Pinata!

Andrew är längst så han fick rycka in som pinata hållare.

Clara redo att utdela första smällen. James är redo som nummer två i kön. Och som ni ser får alla smälla till två gånger.

Festen var jättelyckad och det som för evigt är fast etsat i minnet är barnens vrål när pinatan äntligen gick sönder och all godis flög ut. Blir med stor sannolikhet en favorit i repris i oktober 2012.

Dagen efter en fest skall det städas.

Först måste man sopa upp spillrorna av pinatan. Och vet ni vad som händer om man fyller en pinata med Tootsie Rolls och sedan gömmer den på terassen säg fem timmar. Jo Tootsie Rollsen blir stenhårda. När sedan Petter gick lös på pinatan med det riktiga baseballträet (fysiskt omöjligt för barn att slå hål på en pinata med Doras mjuka leksaks trä) gick ett rejält antal i 10 000 småbitar, flög ut över golvet och trampades under kvällen fast av små och stora fötter. Det tog ett par timmar att få bort allt. Vad har vi lärt oss? Jo att inte gömma pinatan på terassen. För att klara smällarna bäst skall godisen vara rumstempererad och pinatan något deformerad på insidan kvällen innan så barnen får hål på den.

Dammsugning är nästa steg.

Och sist skall det torkas också. Nu tycker jag mig se att Clara har tröttnat...

Måndagen efter vårt party var det dags att dra på sig Spindelmannen kostymen och ladda för Trick or Treat. Som alltid, alltid, alltid oavsett veckodag sker den 31 oktober. Basta.

Spiderman från topp till tå.

9 grader varmt och hällregn. Men vad spelar det för roll, det är ju HALLOWEEN! Äntligen. Regnkläder och tjock tröja under dräkten gör bara att Spindelmannen ser extra muskulös ut. Och vinterbootsen är röda så de matchar också. Tom paraplyt, korgen och vantarna har Spindelmannen motiv. Startade extra tidigt i år och knallade över till grannen redan innan sex när det fortfarande var ljust. Han är lite tveksam till hela grejen men när Spindelmannen frågade om han inte ville med ut och samla godis och att de kunde gå direkt innan det blev mörkt så släppte allt det jobbiga och Darth Vader behövde bara 5 minuter så var han klar. I år var vi bland de absolut första som gick ut så de flesta barnen var hemma och öppnade dörrarna utklädda och delade ut godis. I alla fall i början för så fort de stängt hördes -Mom it has started!!! I want to go too! Now!!! I en kvart var vi rätt ensamma sedan fylldes gatorna med häxar, prinsessor, superhjältar och allehanda djur, monster och sportpersonligheter. I sakta mak och via varenda dörr letade vi oss fram till områdets Haunted House. Där gick gränsen för grannen som också hade en korg så full att det inte gick i en enda liten kola. Han tackade för sig och jag och Clara stegade fram till spökhuset själva. Inte en chans att Clara går in tänkte jag. Inte efter fjolårets premiär. Hon vet att det är en Scary Clown där inne. Och honom gillar hon inte. Är inte så himla förtjust själv heller skall jag villigt erkänna. Och eftersom jag inte lämnar henne ensam utanför så slipper jag med. Tjena. Hon skulle gå in. Jag är ju som sagt rätt harig själv och i fjol var det så jag tyckte det räckte och blev över så det var en lagom entusiastisk mamma som gick med in i första rummet tillsammans med en annan familj. När nästa dörr öppnades och första hemska gubben tittade fram tvärvände Clara och gick ut. Klart tänkte jag. -Mamma, vad finns det där inne? - Det får man bara reda på om man går in. Och det behöver man absoluuut inte om man inte vill. (Jag slipper gärna, men det sa jag inte högt) - Ok, då går vi. Jag vill. Men du går först! Tack för den. Efter skrämmande gubben kom vi ut på en kyrkogård och vem lurade bakom en gravsten där om inte favoritclownen. Clara blev stel som en pinne men clownen skrämdes bara alldeles lagom och sedan vinkade han och de blev kompisar. Rasslande kedjor från en fängelsehåla gick också bra och pratande skelett är bara roligt. Det enda som skrämde skiten ur oss var en dam som slängde fram en häxmask runt hörnet så tom jag fick koncentrera mig för att hålla masken och bara hoppa till sådär lagom högt. Och vilken stolt Clara det var som klev ut ur spökhuset. Min tuffa lilla goding. Nästa år skall hon vara scary clown och minsann skrämmas tillbaka. Så det så. Godis mängden i år var rekord stor, folk trodde nog inte att det skulle komma så många med tanke på vädret så de var extra generösa. Spindelmannen fick också lite extra för att hon visade "good manners" vid ett hus.

På slutet av vår promenad kom Strandbergs i kapp oss och här är superhjältarna samlade på trappan.

En trött Spindelman med kvällens godis skörd.

- Du får inte ta något!

Det är ju bara mitt.

Dagen efter sorterades godiset i gott, ätbart och äckligt. Och det är mycket som kastas. Fick höra att man kunde donera överblivet godis till militären som skickar det till trupperna i fält. Skall forska vidare på det till nästa Halloween. I år äter vi tills vi spricker och tänderna trillar ut!