Happy Halloween!

9 grader varmt och hällregn. Men vad spelar det för roll, det är ju HALLOWEEN! Äntligen. Regnkläder och tjock tröja under dräkten gör bara att Spindelmannen ser extra muskulös ut. Och vinterbootsen är röda så de matchar också. Tom paraplyt, korgen och vantarna har Spindelmannen motiv. Startade extra tidigt i år och knallade över till grannen redan innan sex när det fortfarande var ljust. Han är lite tveksam till hela grejen men när Spindelmannen frågade om han inte ville med ut och samla godis och att de kunde gå direkt innan det blev mörkt så släppte allt det jobbiga och Darth Vader behövde bara 5 minuter så var han klar. I år var vi bland de absolut första som gick ut så de flesta barnen var hemma och öppnade dörrarna utklädda och delade ut godis. I alla fall i början för så fort de stängt hördes -Mom it has started!!! I want to go too! Now!!! I en kvart var vi rätt ensamma sedan fylldes gatorna med häxar, prinsessor, superhjältar och allehanda djur, monster och sportpersonligheter. I sakta mak och via varenda dörr letade vi oss fram till områdets Haunted House. Där gick gränsen för grannen som också hade en korg så full att det inte gick i en enda liten kola. Han tackade för sig och jag och Clara stegade fram till spökhuset själva. Inte en chans att Clara går in tänkte jag. Inte efter fjolårets premiär. Hon vet att det är en Scary Clown där inne. Och honom gillar hon inte. Är inte så himla förtjust själv heller skall jag villigt erkänna. Och eftersom jag inte lämnar henne ensam utanför så slipper jag med. Tjena. Hon skulle gå in. Jag är ju som sagt rätt harig själv och i fjol var det så jag tyckte det räckte och blev över så det var en lagom entusiastisk mamma som gick med in i första rummet tillsammans med en annan familj. När nästa dörr öppnades och första hemska gubben tittade fram tvärvände Clara och gick ut. Klart tänkte jag. -Mamma, vad finns det där inne? - Det får man bara reda på om man går in. Och det behöver man absoluuut inte om man inte vill. (Jag slipper gärna, men det sa jag inte högt) - Ok, då går vi. Jag vill. Men du går först! Tack för den. Efter skrämmande gubben kom vi ut på en kyrkogård och vem lurade bakom en gravsten där om inte favoritclownen. Clara blev stel som en pinne men clownen skrämdes bara alldeles lagom och sedan vinkade han och de blev kompisar. Rasslande kedjor från en fängelsehåla gick också bra och pratande skelett är bara roligt. Det enda som skrämde skiten ur oss var en dam som slängde fram en häxmask runt hörnet så tom jag fick koncentrera mig för att hålla masken och bara hoppa till sådär lagom högt. Och vilken stolt Clara det var som klev ut ur spökhuset. Min tuffa lilla goding. Nästa år skall hon vara scary clown och minsann skrämmas tillbaka. Så det så. Godis mängden i år var rekord stor, folk trodde nog inte att det skulle komma så många med tanke på vädret så de var extra generösa. Spindelmannen fick också lite extra för att hon visade "good manners" vid ett hus.

Nu sovs det sött och i morgon har jag lovat fri godis ätning efter simlektionen. Oavsett om hon äter tills hos kräks kommer det finnas lördagsgodis i ett halvår framöver.

Nu skall det förberedas pannkakor till lunchlådan och sedan tas fram representabla kläder för i morgon skall jag in i Claras klass och hjälpa till med bokstäverna igen. Happy Halloween!