Mot Orlando och Seaworld

Vår snabbokade minisemester i Orlando startade på fredagen med att packa. Clara ville sätta upp håret så jag gjorde mitt bästa och visst blev det en frisyr a la amerikanska södern.

Clara med sin första bow.

Hon är helnöjd med frisyren och vet inte hur hon skall kunna tacka mig. Som hon längtat efter detta. Alla tjejer badar i bows och nu har också Clara en egen.

Gulliga unge.

Frisyren skulle visas för Petter som vi hämtade upp innan vi begav oss till flygplatsen där vi fikade på strips. Efter en och en halv timma landade vi...

...här. Utsikten från hotellrummet var helt ok. Temperaturen likaså.

Efter en snabb middag på hotellet somnade vi gott i härliga sängar och vaknade laddade för äventyr. Denna tripp stod bara nya parkäventyr på agendan. Först ut Seaworld.

Clara kramas med Shamu.

Jag ville också vara med och kramas.

Så här håller man fisken, sedan stoppar man ner handen djupt ner till rockorna så de kan ta fisken. Allt enligt kassörskan jag just betalat 9 dollar för 10 små fiskar.

Rockorna var rätt stora och helvilda så jag ansträngde mig för att inte visa att jag var lite smått fundersam. Och så biter den mig i fingret. Det gjorde inte ont men jag blev så paff. Clara tyckte det var helfestligt och blev inte alls rädd. Så hon och Petter fick dela ut resten av fiskarna. Jag dokumenterade.

Här kunde vi stannat hur länge som helst och klappat och matat. Men vi sade en piratshow att spana in.

Fullt fokus.

Sjölejonen Clyde och Seamore busade med piraterna och puttade den ena i vattnet till Claras stora glädje. Och när han gick upp tappade han byxorna och visade sina kalsonger med röda hjärtan. Clara gapskrattade.

På slutet kom en enorm bjässe till sjölejon in. Showen var riktigt bra, mer som en teater än som djurshow.

Show nr två. Här väntar vi på Seaworlds huvudattraktion. Späckhuggarna.

Gigantiska fiskar som uppträder.

Och de skvätter inte på publiken, de dränker den så vi sitter på behörigt avstånd.

Fantastiskt att se men också lite delade känslor. Det är vilda djur i fångenskap även om alla späckhuggarna här är födda i fångenskap. Instruktörerna befaller aldrig djuren att utföra konster utan frågar om de vill. Och mitt i showen ville inte späckhuggaren mer utan avbröt sin show och tog sig en simtur i bassängen. Och det är helt ok. För ett år sedan tog späckhuggaren Tilikum med sig sin instruktör på simturen och när den simmat klart hade instruktören Dawn drunknat. Efter det får aldrig en instruktör vara i bassängen längre utan alla står på land. Både under träning och show. Från stora bestar till mindre men ack så farliga...

...en promenad genom hajakvariet.

Clara matar hajarna.

Här stoppar man inte ner händerna.

Förutom alla fiskar och andra vattendjur finns det också en lekpark för barn och lite åkattraktioner.

Clara är halvvägs upp i nätet medan Petter tvekar.

Tjoho. Genom dessa tunnlar var man tvungen att krypa för att ta sig ut.

Petter var lagomt road.

Snurrande mindre variant av vikingaskepp.

- Pappa vi skall snurra fortare!

- Det vill inte jag. Alls.

Ujuj vad det snurrar.

Och Clara snurrar på allt hon har.

Prunkande ampel på väg till dagens tredje och sista show.

Lite Cirque du Soleil stuk. Delfiner och valar som hoppar, papegojor flyger runt över publiken, trapetskonstnären och människor som dyker från höga höjder. Det händer något hela tiden.

Vacker start på ett trapetsnummer.

Hjälten i historien som utspelades åker på sina delfiner.

En trött Clara med sin nyinköpta delfinvän efter en hel dag på Seaworld. Hon har gått i sju timmar utan att klaga en enda gång. I natt sover vi skönt..