Pyssel, bak och eget lunchbord.

Fingerfärg är härligt kladdigt.

- Mamma, jag vill äta vid det lilla bordet. Ok. Hon dukar så fint och äter i lugn och ro.

Ytterligare en banankaka. Och smeten är lika god varenda gång.

-Mamma, jag vill äta vid lilla bordet igen. Ok.


-Mamma, jag vill äta vid lilla bordet. Ok. Är det en trend? Jag tror vi är lite trötta på varandra efter 11 veckors sommarlov tillsammans. Och tre meters avstånd vid lunchen är acceptabelt. Efter två dagar på dagis äter mor och dotter åter vid samma bord. Härligt.

Kommentarer

  1. Åh, vad jag önskar att Clara gumman satt vid vårt lunchbord.
    Saknar er så det gör ont.
    Kramar från farmor o. farfar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mer vilda djur och ett försök till älva.

Claras 4 års klassrum

Mellandagar och basketpremiär.