Äntligen!

Idag är en frihetens dag. Vi har köpt en bil till och jag slipper köra Petter till jobbet på morgonen om jag vill göra något. Och Petter är nöjd med att vårt hastköp blev en cab. Vi hade sån tur och vi var värda det. Vi har provkört så många cabbar på flashiga bilfirmor men inte velat betala vad de krävt så då ändrade vi taktik helt och åkte runt till småhandlare som hade bilar som kostade runt $5000. Gud va många helsunkiga och totalt pöntade bilar vi tittat på, och alla har varit 00:or och senare modeller. Jag förstår inte vad de gör med bilarna. Vi hade gett upp och åkte på måfå in till en sista handlare, och där står den. En silverfärgad SAAB 9-3 Cab från 2002. Nyss inkommen. Efter 20 min var vi överens. Om bilen klarade sig igenom 142 punkterstesten så betalar vi $8000. Och det gjorde den. Utrustningsmässigt slår den Forden med hästlängder. Det är värme i sätet, helskinn, elstolar, digital klimatanläggning och en massa annat lullull. Och man trycker bara på en knapp så åker taket upp och ner. Petter tycker att det är urkul. Man får se till att inte ha någon i baksätet när man öppnar eller stänger taket bara för den blir knockad då... Sedan hade farbrorn som tvättar bilarna glömt stänga av radion så det nya batteriet var helt urladdat när vi hämtade bilen idag men det är en annan historia. Och den tar inte udden av lyckan att ha två bilar i ett samhälle som är uppbyggt på att alla över 16 år har en bil var. Minst.

Vår pärla.

Och tänk att vi känner oss mer hemma här bland familjefirmorna än bland de tjusigare ställena. The story of my life.

Med drömmar om vinden i håret. God Natt.